Fri vilja
Jag fick ett så frigörande ord häromdan att jag skulle vilja dela med mig av det.
Ps 119:109
"Mitt liv är ständigt i min hand,
men jag glömmer ej
din undervisning."
NKJ: "Though I constantly take my life in my hands,
I will not forget your law."
Det är kung David som skriver detta i sin berömda psalm 119 som handlar om lagen som Guds ord och den undervisning den ger.
Hela mitt liv har jag hört otaltiga predikningar, sånger, samtal och läst böcker om hur man ska överlämna sitt liv i Jesu händer. Och lika många gånger har jag bett bönen som nästan hör till budskapet. "Herre, jag lämnar mitt liv i dina händer". Och till slut har det blivit nästan en tvångstanke hos mig. För om jag lämnar mitt liv till Jesus, och Han har en plan för varje dag i mitt liv, då är alltså den här dagen redan förutbestämd. Hur vet jag då att jag lever som det redan är bestämt? Har jag lämnat den här dagen i Jesu händer? Lever jag efter min egen mänsklighet eller efter Planen?
Men här säger alltså David att hans liv är i hans egna händer. Han bestämmer själv över sitt eget öde. Varje dag är hans liv i hand egna händer. Hans egna beslut. Hans egen vilja. Hans egna misstag och framgångar.
Men han glömmer aldrig Guds undervisning, Herrens lag.
Gud skapade människan till sin avbild med en egen fri vilja. Han ville ha sällskap, inte sinneslösa robotar. Även om den fria viljan ställer till mycket problem så är den ett måste för en kärleksfylld relation. Man kan inte beordra kärlek, den måste vara frivillig för att vara äkta. Om Gud gav den fria viljan så gav Han också tillåtelse och auktoriteten att använda den som vi själva vill.
När man säger att man ger bort sitt liv till en redan förutbestämd plan ger man på sätt och vis upp den viljan.
Ja, man ger sitt liv av egen vilja till Gud, men om du sedan skulle försöka leva resten av ditt liv enligt en förutbestämd plan så är du inte bättre än en robot som lever enligt sin programmering
Nej, du kan inte ge hela ditt liv till Gud. Gud skulle aldrig ta över ditt liv. Det skulle gå emot själva skapelsen.
Det du KAN göra är att göra som David säger i nästa del av versen. "Jag glömmer ej din undervisning".
Använd din gudagivna fria vilja och välj varje dag att komma ihåg vad Gud säger är gott och rätt och Hans vilja. I 5 Mos kapitel 28 till 30 förelägger Gud välsignelserna och förbannelserna av att följa eller bryta mot lagen. Det har inte med Guds dom att göra, det är helt enkelt följderna av lagen. I 5 Mos 30: 19 är det nästan som Gud vädjar till dem när Han säger "Välj då livet för att du och dina efterkommande må leva". Gud önskar, längtar efter, att du ska använda din vilja och välja rätt så att du får må bra.
Gud har en önskan, en mening med ditt liv. Han skapade dig med ett syfte. Det är din egen fria vilja som bestämmer om du kommer välja att gå Guds väg eller inte. Inte något löfte du en gång gav att lämna dig själv helt till Gud.
Varje dag har du ett eget ansvar att använda din fria vilja till att inte glömma Guds undervisning och sedan följa den.
Ditt liv är ständigt i dina händer.
Ps 119:109
"Mitt liv är ständigt i min hand,
men jag glömmer ej
din undervisning."
NKJ: "Though I constantly take my life in my hands,
I will not forget your law."
Det är kung David som skriver detta i sin berömda psalm 119 som handlar om lagen som Guds ord och den undervisning den ger.
Hela mitt liv har jag hört otaltiga predikningar, sånger, samtal och läst böcker om hur man ska överlämna sitt liv i Jesu händer. Och lika många gånger har jag bett bönen som nästan hör till budskapet. "Herre, jag lämnar mitt liv i dina händer". Och till slut har det blivit nästan en tvångstanke hos mig. För om jag lämnar mitt liv till Jesus, och Han har en plan för varje dag i mitt liv, då är alltså den här dagen redan förutbestämd. Hur vet jag då att jag lever som det redan är bestämt? Har jag lämnat den här dagen i Jesu händer? Lever jag efter min egen mänsklighet eller efter Planen?
Men här säger alltså David att hans liv är i hans egna händer. Han bestämmer själv över sitt eget öde. Varje dag är hans liv i hand egna händer. Hans egna beslut. Hans egen vilja. Hans egna misstag och framgångar.
Men han glömmer aldrig Guds undervisning, Herrens lag.
Gud skapade människan till sin avbild med en egen fri vilja. Han ville ha sällskap, inte sinneslösa robotar. Även om den fria viljan ställer till mycket problem så är den ett måste för en kärleksfylld relation. Man kan inte beordra kärlek, den måste vara frivillig för att vara äkta. Om Gud gav den fria viljan så gav Han också tillåtelse och auktoriteten att använda den som vi själva vill.
När man säger att man ger bort sitt liv till en redan förutbestämd plan ger man på sätt och vis upp den viljan.
Ja, man ger sitt liv av egen vilja till Gud, men om du sedan skulle försöka leva resten av ditt liv enligt en förutbestämd plan så är du inte bättre än en robot som lever enligt sin programmering
Nej, du kan inte ge hela ditt liv till Gud. Gud skulle aldrig ta över ditt liv. Det skulle gå emot själva skapelsen.
Det du KAN göra är att göra som David säger i nästa del av versen. "Jag glömmer ej din undervisning".
Använd din gudagivna fria vilja och välj varje dag att komma ihåg vad Gud säger är gott och rätt och Hans vilja. I 5 Mos kapitel 28 till 30 förelägger Gud välsignelserna och förbannelserna av att följa eller bryta mot lagen. Det har inte med Guds dom att göra, det är helt enkelt följderna av lagen. I 5 Mos 30: 19 är det nästan som Gud vädjar till dem när Han säger "Välj då livet för att du och dina efterkommande må leva". Gud önskar, längtar efter, att du ska använda din vilja och välja rätt så att du får må bra.
Gud har en önskan, en mening med ditt liv. Han skapade dig med ett syfte. Det är din egen fria vilja som bestämmer om du kommer välja att gå Guds väg eller inte. Inte något löfte du en gång gav att lämna dig själv helt till Gud.
Varje dag har du ett eget ansvar att använda din fria vilja till att inte glömma Guds undervisning och sedan följa den.
Ditt liv är ständigt i dina händer.
Kommentarer
Trackback
