Emmes tankar om resans gång

Idag sitter jag hemma på mitt rum hela dagen. Försöker komponera ihop en muntlig redovisning. Det är så många år sen jag gjorde en att det har visat sig svårare än jag hade trott. Visst, själva delen med att prata inför folk är jag inte nervös inför, det har man gjort förr. Men varje gång jag har pratat inför folk nu i några år så har det varit i vittnes- eller predikoväg. Inte en informationssektion. Dessutom är det typ den tredje jag gör i hela livet på engelska. Jag kommer inte få fullt betyg. Suck.
Och ko nu inte och säg "andra kämpar efter ett godkänt och du blir sur om du inte får högsta betyg". Jag har hört det så många gånger.
Ja, många kämpar för att få godkänt och jag är tacksam att jag har relativt lätt för skolan.
Men ett mål missat är alltid ett mål missat.