Tröstpris och seeega tonåringar
Fick veta mitt resultat på min senaste uppsatts idag. Inte så bra som jag hade hoppats på. Därför jag var lite deppig när jag gick hemåt efter skolan. Så jag svängde in på röda korset.
Förklaringen till det är att man alltid kan hitta bra second hand-böcker där inne jättebilligt. Och idag tror jag att det var den helige Ande som skickade in mig för att titta. Jag hittade böcker jag har önskat mig i många år!
Jag hittade:
· Northanger Abby, Jane Austen
· Persuasion, (Övertalningen), Jane Austen
· Pride and Prejudice (Stolthet och Fördom), Jane Austen
· Sense and Sensibility (Förnuft och Känsla), Jane Austen
· Thank You, Jeeves, P G Wodehouse
· The Elusive Pimpernel (Den Gäckande Nejlikan) Baronessan Orczy
· The Jungle Book (Djungelboken), Rudyard Kipling
För det första: Austenböckerna har jag önskat mig i år och har aldrig lyckats hitta dem. Nu står de alla på en och samma hylla och ler mot mig. Och de är på engelska. Det blir en annan upplevelse när man läser en bok på det språk den blev skriven på.
Wodehouse och Kipling har jag fått lära mig i skolan är stora namn i den brittiska litteratur, så köptes bara av anledningen av att det ska vara mästerligt språk.
Röda nejlikan är ”enligt min rrrringa åååsikt” (JAJAJA vi har inte riktigt tid med den nu) en av de bästa hjältarna i litteraturhistorien. Han vinner med huvudet, inte musklerna. Och den här boken som jag köpt idag är den bästa i hela serien.
Ja, ni som fortfarande läser (det är annars lätt att sluta läsa halvvägs genom en sådan här text), jag måste få berätta om de segaste kassörskorna jag någonsin har träffat på tror jag.
När jag i affären tillslut hade bestämt mig för att nu fick jag inte titta efter fler böcker, det skulle bli för mycket böcker på en och samma gång, så tog jag min lilla hög med böcker och gick mot kassan. Där stod en ung tjej och en kille i tjugoårsåldern.
För det första är det inte en människa i kö, och de gör ingenting, men jag får ändå stå där vi disken och vänta innan de ens tittar på mig. Tjejen, som är den som står vid kassaapparaten, börjar räkna ihop böckerna. Hon räknar dem minst tre gånger innan hon börjar slå in dem på maskinen, under vilket hon räknar dem två gånger till. Och hon tar gooood tid på sig. Fortfarande har hon inte sagt ett ljud till mig, inte ett hej, eller Är det bra så eller något annat. Bara trycker på sin maskin. Och jag tror hon tryckte in fel några gånger också. Hur svårt kan det vara?
Under tiden stod då denna kille där. Han stod med armbågen lutad mot disken och glor ut genom fönstret med halvsovandes ögon. Han såg halvdöd ut.
När så tjejen höll på att närma sig att ha slått in allt i kassan för andra gången och nästan närmar sig en slutsumma, då mumlar grabben ”vill du ha en påse?” och jag svarar ja tack, allmänt irriterad vid det här laget.
Då tar killen fram två minimaliska påsar, ungefär den storleken man får på apoteket när allt man köper är en liten låda Alvedon. Ner i dessa påsar trycker han mina stackars böcker. De blir så fulla att handtagen knappt går att få ihop. Man tycker ju att till sju böcker kan man kosta på sig en mer normalstor påse. Nej, jag fick traska ut därifrån med en liten fullpackad påse i varje hand. Såg väl ut som om jag hade storshoppat i barbiedockornas värld.
Jag tror inte att de anställer folk baserat på deras IQ på det där stället.
Men de har billiga bra böcker! J
