Emmes tankar om resans gång

Ja får väl förvarna er att jag antagligen inte kommer skriva blogg så jätteofta under sommaren. Men kom igen! Det finns bättre saker ni kan göra än att sitta hemma och läsa min blogg. (Om det inte blir en regnig sommar då.)

Jag var och träffade min chef här om dan. Och hon berättade att kvinnan jag ska vara personlig assistent hos, samma som jag var hos förra året, hade utvärderat mig efter förra sommaren. Och domen löd: hon tar för lite initiativ.

Ja men grattis, så är det med mig. Kära nån. Jag är väl ingen pysslig människa. Jag kan baka åt henne. Det tycker jag om. Jaha.... jag få väl läsa mammas husmorsböcker. "Hur man pysslar i hemmet" Det kommer bli intressant detta. Med tanke på att jag verkligen försökte förra året att komma på saker jag kunde göra. För mina arbetskollegor är ena riktiga små pysselmyror (istället för arbetsmyror). Så när jag kommer på en sak att "ja, det här kan jag göra imorgon" då är det redan gjort och tre saker till när jag kommer dit dagen därpå.

Imorgon ska jag få åka till Nyhem. Det ska vara en amerikan från Chicago där med en Gospelkör från Chicago den med. Det ska bli kul. (Hoppas jag.) Sen ska jag nog dit på torsdag. Severin är där. Det brukar bli fart på honom så det blir ett möte i missionens tecken. Längtar! Både efter torsdag och Missionens tecken.

Gospelkör förresten, Får mig bara att tänka på filmen Bride & Prejudice. När de går på stranden.
Har ni inte sett filmen måste ni det. Den är så sjukt rolig.



I söndags hade vi friluftsmöte som vanligt, fast det var så dåligt väder att vi fick flytta in friluftsmötet. Friluftsmöte inomhus. Det ni!!!
Pappa pratade om Daniel. Han gick igenom kapitel för kapitel fram till lejongropen. Kapitel 6. Vi i publiken var väldigt glada att han inte gick längre.
"Ja, var var vi nu då... ja just det, kapitel 16. Oj vad tiden går, nästan midnatt." De sista kapitlena är ju lite mer komplierade också. Flerhövdade lejon ur havet och horn som slår undan andra horn och allt vad det är.
Iaf så ville pappa att jag skulle plocka fram sånger att sjunga mellan kapitlerna. Så ett kapitel, en sång med liknande budskap, ett kapitel... ja jag tror ni förstår själva grejen.
Så jag satte mig längst bak och bläddrade i pärmen. Och fick mig några härliga skratt.
Jag letade fram några sånger som bara var roliga.

Till Nebukardessars dröm om trädet:

Om det är dröm
Så låt mig Drömma
Ett jag dock vet
Min dröm är sann.

Ska vi försätta Kung Nebudkarnessar i koma?

Eller till Handen som skriver på väggen:

Ledd av hans Hand
I prövningarnas tid
Ledd av hans Hand

Jag ser ju denna enorma svävande hand som skrev på väggen, hålla någon i handen lätt mellan tumme och pekfinger, ledande denna lilla människa på en väg. Där går de fram. Den lilla flickan som håller den enorma svävande, guppande handen. De vandrar vackert in i solnedgången medan sluttexten på filmen börjar rulla.
Ja kära nån. Ett möte kan vara hur kul som helst bara man letar efter dråpligheterna.

Men ibland behöver man inte leta. En av männen på mötet somnade. Femton pers på mötet och en somnar. Det är en ganska så hög procent. Jag är bara glad att han inte snarkade.

Le och skratta åt livet så ska du se att bekymren verkar mycket mindre.

Ta det lugnt!