Emmes tankar om resans gång

Återigen sitter man i Luton och tittar ut över en snötäckt stad. I år tror jag det är värre än förra året faktiskt. Det är riktig snö, inte bara blötsnö. Och de säger att det kan bli upp emot 20 cm på vissa platser. Jag tror att all denna snö kommer från Skandinavien faktiskt. Det verkar som om Sverige kom till mig innan jag kom till Sverige.

Men nu är jag faktiskt en aning orolig. Det är högst troligt att både min buss till flygplatsen och mitt flyg blir inställt. Vad gör jag då? Jag vill verkligen åka hem imorgon.

Idag, i alla fall, har man då varit och handlat julklappar och julmat. Sen var det då dags att ordna för julfesten för ungdomarna. Jag handlade en massa grejer, blev hämtad av brorsan så jag slapp bära hem allt. Sen sprang jag över till Matalan och handlade lite julpynt så att vi (det blev mest jag) kunder dekorera lägenheten.
När jag kom tillbaka sitter brorsan på Skype och pratar, och det jobbiga med skype är att mikrofonerna sänder över allt ljud som händer i rummet. Så jag fick packa upp maten och börja pynta och koka gröt så tyst som bara den. Hur lätt är det när varenda sak du ska använda är paketerat i plast.

Jaha, i alla fall, gröten. Min allra första tomtegröt. För det första så fick jag inte ens vattnet att koka. När det äntligen funkade, så visade det sig att jag hade glömt att köpa smör eller margarin. Så jag fick lägga i vad som fanns. Bordmargarin. Jaha, sen saltatade jag och i med kanelpinnarna. På med mjölken...

...och grytan var för liten.

Jag fick strunta i att hälla i de sista tre deciliterna mjölk. De fick inte plats! Det var en halv centimeter till godo kvar i grytan när jag ändå skippade de tre sista deciliterna. Och man vet ju hur mjölk är. Det kokar över som regel. Det är inte mjölk om det inte kokar över.
Sen tog det en EVIGHET innan jag fick eländet att börja koka igen.
När det äntligen började puttra så lite, så började eländet. Det kokade över, rann ner på plattan, jag kom efter och försökte få bort det, för sent, luktar bränt i hela köket.
Och så höll det på den närmaste halvtimmen.
När det så äntligen börkade likna gröt så smakade jag av den.
Och insåg att jag har gjort ett väldigt stort misstag nånstans under vägens gång.
Jag läste receptet fel.
Det skulle vara fyra TESKEDAR salt, inte matskedar.
Jag har då aldrig smakat så salt gröt.

Suck.

Det blir aldrig rätt.

Så imorgon ska jag gå dit och koka lite mer gröt. Osaltad den här gången. Och blanda ut den första saltbomben. Hoppas bara det funkar. Tycker synd om ungdomarna annars. Deras första erfarenher av tomtegröt och det smakar bordsmargarin och salt. Mmm...

Det här blir snäppet under julmatsberättelserna om syrrans första julskinka som hunden stal, och när vi skulle koka knäck i mickron och det hela slutade med massiv rökutveckling och strömavbrott.

Nu ska jag packa. Jag bara hoppas att jag får komma hem till Sverige imorgon. Kan behöva ett avbrott.

Hoppas att vi ses snart.