Emmes tankar om resans gång

Vill bara meddela, mina läsare, att jag är uppe ur gropen jag skrev om häromdagen. Det gick åt några sömnlösa nätter. Och en MASSA kaffe (jag fick lära mig att kaffedarr betyder att när man är trött och dricker massa kaffe på fastande mage, då börjar man skaka i hela kroppen). Men varenda uppsatts är skriven. Inlämnade i tid. Det jag inte trodde skulle vara möjligt. Det är nu historia. Lämnade in alla tre uppgifterna i stöten. Först senare fick jag veta att en dem inte ska lämnas in förrän på torsdag. Jag hade haft två dagar till på mig om jag hade vetet det.

Får jag ställa en fråga? Har svenskarna självförtroende? Idag pratade vi om muntlig redovisnng i klassen och jag sa det är väl inget att vara rädd för, muntlig redovisning är ju lättare än att skriva en uppsatts. Då säger en av de polska tjejerna "Ah, det svenska självförtroendet". Blev aningen fövånad. Svenskar som brukar anses som instängda och tillbakadragna. Hmmm.....`???

Imorgon går jag i skolan, sen ska jag till Mission Direct några timmar. Vid fem-tiden ska jag och min rumskompis träffas på stan. Julhandla lite, gå på café. Lite mys.
På torsdag ska det julhandlas lite till. Sen ska jag förbereda en julfest som ska hållas för ungdomsgruppen på fredag hemma hos brorsan. Bara det att han är så upptagen på jobbet, han är inte ens i Luton förrän precid innan festen börjar, så han hinner inte göra nått. Så det ska handlas och pyntas och och kokas tomtegröt. Vilket jag aldrig gjort förr. Nån som har några tips?

På fredag åker jag hem. Sköööööönt....... vi ses i sverige alla fina julnissar

När jag sedan kommer tillbaka i januari har mina hyresvärdar flyttat ut, flyttat till Sydafrika i sju månader med UMU, och en ny kille ha flyttat in. Polsk. Med det konstigaste efternamn jag nånsin sett. i princip konsonanter alltihop med lite x, q, och z bara för att liva upp det hela lite grann.
Livet kommer te sig väldigt annolrluna efter jullovet