Jag har resfeber tror jag. Darav den langa texten...

Klockan ar kvart over midnatt. Engelsk tid. Jag ar dotrott och vill helst bara ga och lagga mig och sova.
Men jag har bestamt att halla mig vaken.
For om mindre an tva timmar ska jag lamna lagenheten for att hitta min buss. Aka buss nastan tva timmar till Stansted flygplats, sitta dar och vanta ca tva tre timmar och sedan lyfta klockan sju.
Sitta och skumpa i Ryan Airs flygplan i tva timmar och forsoka sova i ovasenedet.
Sen efter en hel natt av obekvamhet sa ska jag ta mig ur flygplatsen och hitta min skjuts.
Jag ar ganska glad att min kara far ar sa fortjust i langa bilfarder sa att jag slipper koncentrera mig p[aatt hitta bussar och byta tag och allt sant dar ocksa.
Sen nar jag kommer hem, efter en langbilfard, for aker man med pappa far man rakna med en omvag eller tva bara for trevlighetens skull, vill jag ju prata med mamma och halsa pa folk och sa dar. Sa detta kommer bli ett langt dygn.
Jag ar glad att aka hem. Bara sugen pa att sova.

I alla fll, idag var min sista dag pa kontoret innan resan, inte nagonsin, bara pa en lang tid. Och den var intressant.
Ja, for det forsta det var fullt hus. Alla cheferna och anstallda och nastan alla volontarer var dar. Ni maste forsta att de flesta av de har brukar vara pa resande fot, sa oftast ar vi bara fem/sex stycken. Idag var vi tolv.
For det andra sa borjade det en ny tjej idag. De ar en som ska sluta pa pa kontoret sa de har anstallt den har nya tjejeen och det var hennes forsta dag. Sa det var utbildning, utbildning och utbildning om gallde. Sa det pratades bakom ryggen pa mig hela dagen. Alltsa bokstavligt talat, for henns framtida skrivbord ar rakt bakom min rygg.
Sen till lunch sa hade de ju kommit pa att jag inte kommer vara pa kontoret pa min fodelsedag, sa det var paket, tarta och sang. Det roligaste var helt klart nar chefen sager "Vi kanske ska sjunga pa svenska" och borjar sjunga ungefar Heppi Birtdej in Swedish, Heppi Birtdej in swedish. Ja, jag skrattade i alla fall, for det later alltid sa roligt nar utlanningar som inte kan svenska ska harma hur det later i deras oron.
Vad fick jag? Det berattar jag nar fodelsedagen ar over.

Mer da? (Det blir langt det har. Men det har sista maste ni hora, sa hall ut.)
Jo, vi har cellgrupp pa tisdagar. Jag och brorsan ar i samma cellgrupp. Igar tidag, far vi ett meddelande mitt pa dagen att vi inte kan vara hos dom vi vanligen ar hos, sa vi ska aka till en annan kille i gruppen som precis har flyttat till ett nytt hus. Alltsa bara for nagra dagar sedan. Sa vi ska  ut och halsa pa honom.
Det tar nastan en timme att aka ut till den har killen, sa vi traffas och samaker i brorsans bil, for vi ar inte sa manga som kan aka. I alla fall sa anlander vi dit och gar pa husesyn. Som alla andra hus i England ar det beiget fran golv till tak. Beige heltackningsmatta, beiga vaggar oh beigt tak. Fantasirikt. For att spejsa upp det hela lite har de lagt in lite parkett i vissa rum. Som ocksa ar beiga. Det hela blir inte mycket battre av att det inte finns en mobel eller tavla pa hela nedervaningen mer an tva vita soffor, ett litet beigaktigt bord med disktreta stolar och en blek bokhylla i tra.
Men ta det har ratt nu, jag tyckte att det var ett jattefint hus ochjag skulle alska att bo dar bara man inreder det lite.
Ja, till saken. Vi satter oss ner och laser kvallens text och cellgruppsledaren borjar prata.
Da ser jag och killen som sitter i samma soffa som jag ett konstigt ljus genom fonstrena i dorren in till koket. Det ar oranget och fladdrar precis som eld. Vi kan inte sluta titta pa det, sa de andra tystar och borjar ocksa titta. Da plotsligt ser vi att det bli starkare och vi inser att det faktiskt brinner.
Nar vi rusar ut i koket sa visar det sig att det ar pa uteplatsen bakom koket som det brinner. Nar vi oppnar dorren ser vi en kartong sta i fulla lagor nedanfor skarmen som delar killens uteplats fran grannens, och skarmen har ocksa borjat brinna eller bara blivit brannskadad. Jag sag inte riktigt for jag stod langst in.
Ja, sen var det opperation "Radda Huset" som gallde. Jag fyllde alla sorters skalar jag hittade med vatten fran kranen och tva killar langade medan killen om bodde dar och brorsan lekte brandman.
Efter ett tag nar elden var under kontroll kom grannen ut och de disskuterade hur detta kunde komma sig och han sager till killen vi ar hos att det maste ha varit varan kille som inte har fimpat sina cigaretter ordentligt (for det ligger en hel del cigaretter dar) for han sjalv, grannen altsa, han har inte rokt pa tre timmar sa det kan inte vara hans cigaretter.
Ett problem bara. Killen vi ar hos roker inte.
En stund senare nar vi borjat med andakten igen knackar det pa dorren. Granne star dar och sager att han ska kopa en ny skarm sa behover de inte prata mer om saken.
Resten av kvallen hor vi hur grannen ar ute pa verandan och stadar och skrapar. Eller som cellgruppsledaren sager: Covering up his tracks.

Ja, ta hand om er. Vi hors i Sverige.

Heppi birtdej in swedish.....

Kommentarer
Postat av: Paulina

Men oj, vilka äventyr du är med om =) tänker på branden...ojoj...ses snart kompis!!

2009-03-28 @ 13:59:13
URL: http://veteskivan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0