Romantik i mitt huvud

Nar jag gick i gymnasiet och hogstadiet sa  hade jag att gang historier i huvudet. Saker jag hade lekt som barn och fortfarande kom ihag. Nar jag kande mig lite nere och ville rymma fran verkligheten sa brukade jag koppla pa dom dar historierna och tanka ut en scen. Ord for ord, tanke for tanke och kansla for kansla.
Favoritstallet att gora detta pa var med mina barbiedockor. Jag hade ett horn i ett oanvant rum dar jag hade ett gang barbisar. Jag satt dar i mitt horn, kladde pa dom och desinade klader till dom med tygtrasor, och satt och tankte ut historier.
Det var ett visst antal historier.
Det var, den aldsta: Tommy och Kristina. En studenthistoria. Den borjade jag jobba pa redan som lekisbarn. Men den sag valdigt annorlunda ut da an hur denser ut nu.
Sen har vi den som forst blev bok, den som utspelar sig i fjallen. Jattedalig faktiskt. Men romantisk sa man blir pirrig imagen.
Ja, sen ar det nog dom i cykelklubben. Vi brukade leka att vi var dom personerna nar vi cyklade som barn.
Och sa ar det tjejen som ar barn till en zooforestandare och som hittar ett oupptackt djur pa en expedition till djungeln. Dessa djur var alla mina studsbollar. Hon blir sen kar i den unga veterinarpraktikanten.
Den storsta historien ar definitivt den om Sarah & Zack, John & Sippora och Henry & Jessica, en hel serie som alla utspelar sig i en och samma familj.  Det ar syskon och barn. Och de ar kungliga. Hela bunten. Men spannande har de det. De tre paren har tva hisorier var.

Efter nagra ar med att ha slipat sa dant pa dessa historier sa trottnade jag pa att ha dom i mitt huvud. Sa jag borjade skriva ner dom. Mest for att bli av med dom. Men jag upptactke ocksa hur roligt det var att skriva.
Och svart.
Sa jag har alltsa avslutat tre "bocker" eller vad man ska kalla dom, och har tre pagaende. Jag undrar om jag kommer skriva klart dom...
De med cyklarna och studsbollarna tanker jag bara pa nar jag cyklar eller tar fram min samling studsbollar. (Jag och mina kompisar samlade pa studsbollar. Jag har sjalv ca 35 tror jag. Alla har namn.) Annars sa ar de ganska sa utrangerade.

Jag tanker sallan pa mina historier nu fortiden. Det var nar jag flyttade till Uppsala och vaxte upp lite som jag kunde fa kontroll over dom. Annars kunde det vara sa att dom tvingade mig att tanka pa dom. Vissa perioder da. De var min egen lilla dromvarld dar man kunde vara lycklig och perfekt fast man genomlevde kval och svarigheter.
Men ibland far jag sma aterfall. De brukar gestalta sig i att jag blir valdigt romantisk. Jag vill titta pa romantiska filmer, och det ska inte bara vara flirt och foralskelse och romantisk komedi, om ni forstar vad jag menar. Det ska vara romantik. Zorro, Roda Nejlikan, daliga actionfilmer dar mannen raddar den starka tjejen i nod.

Dar sitter jag nu. Jag har en san dar romantikperiod nu. Jag har letat upp alla varianter av Roda Nejlikan jag kan hitta och har tittat pa dom fram och tillbaka. Robin Hood ar popular i mitt liv ocksa. Eragon gillar ag for hans hjaltemod och Safiras adelmod.
Prinsar som rider, prinsessor i torn. Barbara Cartland-bocker.

Och som pricken pa i:et sa har jag fatt en ny historia i huvudet. Och det kliar i fingrarna pa mig att skriva den. Den ar jattefin och har inspirerats av hur drottning Viktoria blev informerad om att hon hade blivit drottning.

Jag gillar hjaltar. Och kvinnor som ar starka nog att kunna matcha en san hjalte och stakt nog att lata honom styra men anda jamlik pa samma gang. Inte hjaltinnorna som hanger pa hjaltens axel och svimmar innan man hinner blinka.

Nu ska jag ga och tvatta. Inte sarskilt romantiskt. Men men....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0