Livets ord
Imorse var jag på Livets Ord för första gången sen skolan slutade.
Det var balsam för själen. Jag var tillbaka på denna plats där jag var älskad och respekterad. Människor såg mig där och de tog hand om mig och lyssnade på mig. Och jag behöver inte dra och ta i varje möte utan det går att bara ta emot och njuta av Guds närvaro. Man behöver inte må illa av alla slitningar. Där är det seger över människors tankar och kött så att det inte kan störa och allt som är kvar är att få möta Gud.
Det var balsam för själen idag att få slappna av och inte dra mötet men bara få ta emot. Och jag fick ny påfyllning för att klara mig den här sista tiden i England innan sommaren.
Och jag träffade allt några kompisar även om alla de som jag var närmast till har flyttat från Uppsala. Det var så skönt att få se igen att jag har så starka smarta duktiga vänner och att de var glada att se mig. Det var bra för min självkänlsa att dessa människor som jag ser upp till blev glada att se mig och gärna ville prata. Vilket jag inte har upplevt sen skolans slut.
Jag skulle kunna flytta till Uppsala bara för att få gå på möte på Livets ord varje söndag.
Men samtidigt vet jag att jag aldrig skulle stå ut med mig själv om jag inte var skickad att bo där. Så just nu känner jag att det är Luton som gäller. Så då blir det Luton, för jag vet att det blir bäst för mig att bo där i det långa loppet.
Men LO kommer bli min referenspunkt för resten av mitt liv. Det fungerande kristna livet som finns där. Och den levande, övernaturliga församlingen som ändå har fötterna på jorden och lever i vardagen.
Så man vill att ens församling ska vara.
Det var balsam för själen. Jag var tillbaka på denna plats där jag var älskad och respekterad. Människor såg mig där och de tog hand om mig och lyssnade på mig. Och jag behöver inte dra och ta i varje möte utan det går att bara ta emot och njuta av Guds närvaro. Man behöver inte må illa av alla slitningar. Där är det seger över människors tankar och kött så att det inte kan störa och allt som är kvar är att få möta Gud.
Det var balsam för själen idag att få slappna av och inte dra mötet men bara få ta emot. Och jag fick ny påfyllning för att klara mig den här sista tiden i England innan sommaren.
Och jag träffade allt några kompisar även om alla de som jag var närmast till har flyttat från Uppsala. Det var så skönt att få se igen att jag har så starka smarta duktiga vänner och att de var glada att se mig. Det var bra för min självkänlsa att dessa människor som jag ser upp till blev glada att se mig och gärna ville prata. Vilket jag inte har upplevt sen skolans slut.
Jag skulle kunna flytta till Uppsala bara för att få gå på möte på Livets ord varje söndag.
Men samtidigt vet jag att jag aldrig skulle stå ut med mig själv om jag inte var skickad att bo där. Så just nu känner jag att det är Luton som gäller. Så då blir det Luton, för jag vet att det blir bäst för mig att bo där i det långa loppet.
Men LO kommer bli min referenspunkt för resten av mitt liv. Det fungerande kristna livet som finns där. Och den levande, övernaturliga församlingen som ändå har fötterna på jorden och lever i vardagen.
Så man vill att ens församling ska vara.
Kommentarer
Trackback
